Honung- det gula guldet

Läkarvetenskapen har nyligen i västvärlden accepterat de olika fördelar som honund har. Det har länge varit välkänt i tillexempel det medicinska systemet i Indien, Ayorveda att honung har en självklar plats i medicinskåpet.

Hippokrates, som anses som läkarvtenskapens fader använde honung till att läka sår. Hotet om att en ökad andel antibiotika blir resistenta mot antibiotika har gjort det intressant för medicinsk expertis att titta närmare på honung.
Den antiseptiska effekten består av att honung främjar bildandet av ny vävnad. Honung är också antiseptiskt och är därför lämplig till att läka sår.
Honung har också en bakteriedödande effekt dels för att nektar från en del växter som bina samlar in har bakteriedödande egenskaper och dels för att bina tillsätter enzym via sina körtlar som är konserverande för att förhindra att honungen bryts ner av mikroorganismer.
När honung appliceras på sår aktiveras de bakteriedödande ämnena.
Det är kunskap som funnits i tusentals år.
På Odense Universitets sjukhus har det funnits funderingar på att byta ut antibiotika mot honung.
I bland annat Holland och England har man använt honung i många år för att läka sår.
Honung är ett nyttigt sötningsmede för att det innehåller mång nyttiga mineraler som; natrium, fosfor, kalk, järn, magnesium, zink m.m. och dessutom innehåller honung flera vitaminer som; k-vitamin, B&-vitamin, och c-vitamin bland annat.
Amerikanska forskare har kommit fram till att honung är ett bättre medel mot hosta för barn än apotekets medicinska preparat.
Honung är också bättre än socker för att det har lägre GI och ger inte lika snabba insulinsvängningar som socker gör. Ändå är en tesked honung eller en smörgås med honung på ett snabbt sätt att bli piggare.
Flemming Vejsnaes, konsulent i den danska biodlarföreningen säger att om honung förvaras rätt kan det vara färskt i flera hundra år och rätt förvaring är svalt och mörkt.
Honung kan med fördel användas som en snabb återhämtning vid trötthet och i olika huskurer.

Om inlärningsstilar

Nyligen har jag även börjat skriva artiklar och recentioner, här f
öljer en recention om inlärningsstilar.

För flera år sedan som nu lärare med inriktning komvux lyssnade jag på Barbara Prashing om inlärningsstilar.
Hennes föredrag förändrade min syn på kunskap och lärande.
Barbara Prashing att det finns många olika sätt att lära sig, att lärandet är inviduellt och att vi har olika sätt att bearbeta kunskap beroende på vår personlighet. Alla har sin inlänrinsstil som vi använder utan att tänka på det dagligen.
Våra fyra sinnen har stor påverkan på våra inlärningsstilar; lyssna /prata, visuella/läsa/fantasi, taktila/beröra, och de kinestiska/uppleva/göra.
Det handlar om attt några är mer pigga på morgonen, några är mer pigga på eftermiddag/kväll. Några vill har ljud och rörelse omkring för att koncentrera sig andra vill ha tyst och avskilt. Det mest spännande är ändå om vi är analytiska eller holistiska till vårt sätt.
Jag- följer inte recept, glömmer inköpslista hemma= mer holistisk
Maken- följer alltid recept, har alltid inköpslista= mer analytisk
Allt detta spelar roll hur vi lär oss och hur accepterat vår lärstil är.
Lär dig din lärstil och livstil och arbetsstil och förstå dig själv och din omvärld bättre.
Alla kan lära, den som har förmågan att uppfatta sin omgivning har också förmåga att lära sig med utgångspungt från sina förutsättningar.

Om lösenord

När jag jobbar med internet har jag blivit medlem i många olika nätverk och i alla nätverk eller medlemssidor ska det vara lösenord.

Jag försöker nu att spara lösenorden för att hålla lite ordning. Det bästa är förstås när datorn kommer ihåg lösenorden själv.

Nu har jag kommit på det? det är inte jag som glömmer lösenord utan det är systemen som glömmer. Lättast är då att klicka på glömt lösenord, få ett nytt och komma in. Ganska omständigt men det som är bra är att jag måste ta bort det som inte är nödvändigt.